Soffis blogg

Monday, February 27, 2006

Kronprinsessan

.. och då menar jag inte Victoria även om jag tycker mycket om henne :) Menar såklart serien som gick på SVT ikväll, baserad på Anne Vibeke Holsts (heter hon så? rätta mig om jag har fel eller bekräfta om jag har rätt) roman med samma namn. Meh, det är ju jag! Jag är Kronprinsessan ju. En ung tjej i regeringens gubbvälde! Min dröm! Känns skönt att kunna identifiera sig :p Ska låna boken, har inte läst den. *mental anteckning* Eller iofs, mentala anteckningar brukar inte funka så bra för mig, jag måste skriva upp allt i min kalender, den är mitt liv. Allt som är roligt skrivs med rosa! Det andra kan va :p

Letar mp3-spelare för fullt, vill ha en nu! Jag vill ha en lättförstådd och billig fast med bra ljud och som rymmer sådär lagom många låtar så inte samma kommer igen med en gång. Tips emottages mycket tacksamt då jag är tekniskt nollställd :P MÅSTE ha en mp3-spelare nu för då kan jag lyssna på Because of you ja kelly Clarksons låt alltså JÄMT! Eller hur Macke? Och dessutom Macke, våffla eller semla snart!

På onsdag ska jag gå till simhallen med min kära kollega Natalie. Hon är en sån supergo tjej alltså, jag hoppas verkligen att vi kommer bli vänner och hålla kontakten även efter vår Eniro-karriär *asg* Och ja, det står med rosa i kalendern :p En annan rosa händelse är lunch med bästa Sarisen på torsdag! Jippie! *längtar* Och om kanske två månader kommer lilla kussis hem från Australien. Oj vad spännande och skoj!

Känns som det var något vettigt jag skulle skriva här och inte en massa dravel som vanligt! Imorrn är det fettisdagen men Pelle säger att jag inte får äta någon semla. Ska nog trotsa honom! Haha. Dessutom kommer det en ny Hänt Extra imorrn, veckans händelse hehe. Och nytt schema med, ja, tisdagarna är BRA!

Ciao o puss o kram och lämna kommentarer, helt tomt de senaste inläggen ju! =(

Saturday, February 25, 2006

Helg

Ja då var det helg igen.. Fast jag ska jobba imorrn så det är inte helg så länge till för mig... Men man ska inte ta kål på glädjen. Igår efter jobbet gick vi en sväng på stan men P är så trälig, han ska bara titta på sånt han tycker är kul och har inget tålamod. Om jag hittar något som jag vill att han ska tycka till om, säger han bara " Ja, den var fin" eller " Ja, köp den" *s* Vilken ja-sägare :p Vi köpte lite nya kläder till honom iaf och han har struttat runt här som en liten modell både igår kväll och idag. Igår kväll var vi över hos grannarna/kompisarna och då hade han fortfarande lappen kvar i tröjan haha. Såg att han hade det idag med, när vi var på dop, vilken tur att han inte tog av sig kavajen, på så sätt var det ingen som anade något *S* Hursomhaver, dopet var jättetrevligt, verkligen. Lille T var så duktig i kyrkan, sa ingenting alls, bara flinade som vanligt. Prästen blev riktigt glad och full i skratt. På fikat efter hade jag fullt upp med L och R. L satt i mitt knä när vi åt och R på en stol bredvid. R är en riktig liten Duracell-kanin men jag har märkt att när man är lugn med honom som jag oftast är, så blir han med lugn..

Glömde skriva förresten att det ju gått riktigt bra att börja jobba och det är så roligt för det är så många som kommit fram och sagt välkommen tillbaka och undrat hur jag mår och var jag varit. Det känns jättebra! Har gått bra de här dagarna, ligger på högsta bonusen och känner mig positiv och energisk. fats ikväll hr jag mest ont i nacke och axlar, det är jobbigt. P är iväg med polarna och ser på hockey, det är rätt skönt att vara ensam hemma. Spelar bra musik och är på nätet lite allmänt, det nöjer jag mig med. Jag är en riktig datanörd :p

Glömde ju skriva lite mer detaljer om dopet. Eller inte om själva dopet men iaf... J och V har fått en liten pojke, han kom i tisdags, lille Filip. Nu känns det som det är så uppenbart att det bara är vi kvar, det är både spännande och kanske lite pressande. Men mest ser jag fram emot vår egna bebis! P är en riktig ängel han, han överraskar mig fortfarande efter 3½ år, tycker man borde känna varandra innan och utan då :p Vi satt bredvid J o kyrkan och han var givetvis överlycklig över det lilla underverket. Då säger p : "Jag vill med bli farsa snart" Jag höll på att tappa hakan, nog för att vi pratar om det, men jag trodde inte att han kunde sätta ord på det så inför sina vänner. Det kändes roligt, pirrigt och.. återigen lite pressande, men det är inte farligt alls faktiskt med det. Det kommer när vi slappnar av och det är meningen. Bara att hoppas att det är inom 1 år *asg* Längre tålamod har vi inte haha.

Undra jag om det egentligen var något mer jag skulle plita ner här. Tror inte det. Isf kommer det senare :p

Puss o Kram på er godingar!

Wednesday, February 22, 2006

Glader!

Detta är en lyckodag! Dagen började inget vidare, fick mens och kände mig sådär allmänt hängig som alla tjejer vet att man gör då :p Ställde in lunchen med S och bröt vår 1-veckas regel, det kändes lite tråkigt, men som tur är så är hon så himla positiv och förstående jämt. Hon är nästan för bra för att vara sann :p

Hämtade ut andra delen av min julklapp från jobbet idag, så nu har jag både faten och skålen Pond från Orrefors, jättefina är dem! Kul, för ofta är det så att det ser så fint ut på bild och sedan blir man jättebesviken. Men så var inte fallet nu och glad för det är jag!

Fick lönespecen idag och jag hade räknat med ca 11500. Jag kan ju tillägga att allt som är mer än studiemedel är mycket pengar för mig! =) Så döm om min förvåning och framför allt glädje, när det står 14356! Ojojoj, det är nytt rekord för mig. Nu känns det som om slitet i januari lönade sig. Ska jobba på järnet nu de små sista dagarna av februari så jag får högsta bonusen igen.

På fredag ska vi gå på stan efter jobbet, leta doppresent. Den som har ett bra tips, det är till en pojke, är mycket välkommen att höra av sig! Vill inte köpa smycken men det ska ju vara något de minns att de fått av oss i doppresent...

Jao, kanske fyller på mer här senare. Ha en kalasbra dag på er!

Tuesday, February 21, 2006

Vill bara...

trösta alla vänner som läste mitt senaste inlägg, och mig själv, med att det gick jättebra att jobba igår. Fattar inte varför jag alltid hetsar upp mig så himla dant och gör en gås av en fjäder :p Det var jättenervöst att komma tillbaka, undrade vad alla skulle tänka och tro och säga. Som tur var kom jag ju sent så jag behövde bara konfrontera de jag är närmast med :) Jag berättade allt, om den envisa influensan och om den inställda resan, och de tyckte synd om mig och genast kändes det lite bättre :p Var faktiskt riktigt skoj att vara tillbaka! Idag är jag ledig, ska träffa M och ta en promenad. Såhär på dagen har hon ju bara T, sedan kommer L hem vid 2, den lilla solstrålen :) Om han inte redan är hemma kom jag på, han var ju sjuk i helgen. Nåväl, nog om detta, promenad blir det iaf, ska bli skönt! Ikväll är det hockey igen, är såå stolt över Damkronorna som tog silver *jippie* De är nästan bättre än Herrkronorna :P Ska bli intressant att se vad sistnämnda kan komma med. Vanligtvis är jag inte alls så intresserad av hockey men OS har fångat mitt intresse rejält, riktigt kul ju! Apropå sport ska jag börja träna igen så fort jag blir frisk. Ska bli skönt, har faktiskt lite abstinens.

Fasen vad konstigt det är, vissa dagar är man mer hungrig än andra! Idag känns det som en sån där riktigt hungrig dag *s* Ska stoppa i mig nån macka till innan promenaden, skulle ha ätit gröt eller nåt rejält men v har ingen mjölk hemma. Dags att åka och handla :p
Ok, nu måste jag slänga i mig den där mackan innan M ringer och säger att det är dags :p

Pussar o Kramar på er!
Speciellt varma tankar till min goa vän som tror för lite om sig själv, du vet vem du är :p

Sunday, February 19, 2006

Vill inte....

vill inte gråta men kan inte hålla emot. Det gör ont att gråta, särskilt nu när det var länge sedan jag grät sist. Ångesten äter upp mig inifrån, den är som en mask som slukar mig. Som slukar all energi och klust. Känns jobbigt inför imorgon, måndag. Jag MÅSTE gå och jobba fast halsen inte är riktigt kry än. Jag hatar måsten. Också undrar jag om inte halsen också är lite undanflykt för att jag är rädd. Det var länge sedan jag jobbade nu och jag får ångest bara jag tänker på det där stället. Det har varit så skönt att vara därifrån nu, har fått distans till det. Jag vill inte mer, orkar inte mer. Orkar inte med deras krav och måsten och bristen på rättigheter. Det är inte mänskligt det där stället. Eller är det bara jag som är vek? Känns som jag bara vill försvinna från jordens yta, bara försvinna, bort. Slippa allt som äter upp mig och som gör att jag bara inte kan vara lycklig. Att man aldrig ska få vara riktigt lycklig. Orkar inte och vill inte må dåligt mera, men ibland känns det som det är det enda jag kan. Vill ha en sluta tänka knapp att trycka på när det blir jobbigt. Förhoppningsvis känns det bättre imorrn, gör det inte det så ska jag sjunka ner jorden. Bara plopp-borta.

Ha! Det känns redan bättre! Jag säger det, skriva ÄR terapi! Nu ska jag lämna ångesten här och stänga av burken och njuta av en god natts sömn. Jag ska kämpa emot, ångesten ska inte få ta mig!

Saturday, February 18, 2006

Lördag

Jag är verkligen ingen partymänniska längre! Jag kanske börjar bli gammal? Kära sambon och jag var på 30-årsfest ikväll och jag hade verkligen anammat en positiv attityd till kvällen, tyckte det skulle bli riktigt trevligt med lite fest för omväxling skull! Men det slutade på samma sätt som vanligt, jag kände mig utanför och flydde, hem. Mitt hem är min borg. Det är så svårt att ta plats, de är många, alla känner varandra sedan länge, de är många starka personligheter som ses och hörs. Det är inte lätt att ta plats då, man försvinner bara i mängden. " En nolla i mängden, försumbar och svag" som Jocke så fint uttrycker det... Ja, det är lite så det känns. Jag har aldrig riktigt trott på att älsklingens vänner tycker om mig, iaf inte de vi inte träffar så ofta. De är lite arroganta, lite tuff attityd sådär... Jag tänkte på det, jag är förmodligen bara mer intelligent och komplicerad än dem. Utan att vara elak så är det nog så det är. Ja, känns som jag hade så mycket takar men nu känns det bara tomt. Skönt att skriva av sig, det har alltid varit min terapiform. Känns ju mycket bättre när man fått ur sig det :p

Det finns en annan sak som stört mig ett par dagar nu. Hur gör man när någon man står mycket nära är tillsammans med en människa som är helt slut i huvudet och det är dömt att misslyckas? När min kära vän går i samma spår igen... Låter sig utnyttjas. Dessutom är det två barn inblandade också vilket försvårar det hela. Åh vad jag hoppas att jag har fel, att jag bara känner personen för lite... Ni som har bra tips, lämna dem tack!

Over and out....

Thursday, February 16, 2006

2006

Jag har precis insett att 2006 inte börjat så vidare värst bra för min del. Ok, jag kanske är lite trögtänkt. Det som iofs har gått bra är jobbet, hade ju bästa resultat på allt i januari så jag kommer få en fin lön i februari, det är ju en ljusglimt.
Det dåliga, när började det egentligen? *funderar* Jo, förmodligen började det med att våran älskade Saab blev stulen, så himla onödigt! Det smolkade bägaren rätt rejält ;) Nästa smäll kom när två av mina goda vänner meddelade att de både flyttar, den ena lämnar mig för Götet och den andra för London. Kunde inte låta bli att få dåligt samvete för att jag är en sån dålig vän. Jag måste verkligen rå om mina vänner bättre, men mitt satans jobb ger ju ingen fritid.. Nu är vi där igen. Har ju varit borta från jobbet i två veckor nu och känner grym ångest över att gå tillbaka.. Men det löser sig säkert. Först ska det vara så himla svårt att ens få ett jobb och sen när man väl får ett jobb så är det ett skitjobb? Inga rättigheter, dålig lön och allmänt omänskliga förhållanden. Arrgghh!!


Hursomhaver, största nederlaget hittills känns det som att den inställda resan blev. Jag har insett först nu i efterhand hur himla besviken jag faktiskt blev. När jag var som sjukast orkade jag väl inte tänka på det men nu har det kommit ifatt mig. Känns som jag börjar bli deppig igen.

På lördag är det 30-årsfest, det måste väl ändå bli kul? Fast det är klart, alla känner alla utom jag, har inte hunnit shoppa något nytt än och paret som arrangerar festen är på väg att gå isär :S
Känns som givet för en del skandaler! Kan ju bli gött iofs :p

En dag står vi över februari du och jag. Känns som det är läge för det nu....

Wednesday, February 15, 2006

Jävla skit fan

Ja, jag vet att det är fult att svära, att man får svart tunga och allt det där, men ibland är det så det känns. Som idag, ingen bra dag idag. Har fått stämbandsinflammation så jag är tvingad till ett liv i tystnad och ni som känner mig vet hur bra kombinationen Soffi och tystnad är. Så det känns inget vidare alls idag, dumma äckliga dag. Längtar verkligen inte tillbaka till mitt skitjobb, önskar jag fick sluta där genast. Ja, jag vet jag är neggo idag. Det är inte så illa som det låter, är bara lite ömklig nu när jag är sjuk. Ja nu vet ni läget. Over and out!

Amen, glömde ju att det finns en hel del ljusglimtar också. Jag har fastnat för OS, och Sverige gör mig så glad! Heja Anja! Tre medaljer hittills, och hoppas på fler. Det var något magiskt att se det dubbla guldet i längdskidåkningen, allvarliga goosebumps!

En annan sak känns jobbig just nu: Jag kan verkligen inte glädjas, inte så som jag borde. Jag är en dålig människa. Men jag är realist, tycker bara att det är överilat, inte alls genomtänkt och allmänt jätteorättvist! Längtan är stor nu...

Thursday, February 02, 2006

2 februari 2006

Inte klokt vad tiden rinner iväg egentligen! Men det är skönt! Bara 5, nästan 4 dagar kvar tills vi åker till Tenerifa! :D SÅ skönt ska det bli, verkligen välbehövligt känner man nu. Energin börjar tryta känner jag, januari var ju så lång och vi slet så himla hårt. Jag lyckades med bonusen, får 15 kr till så timlönen blir 101 kr istället för 86. Det ger skillnad på runt 1500-2000 kanske. Det är bra pengar att ha när man kommer hem igen :) Pengar går ju alltid åt.. Jaja nu var det inte det bloggen skulle handla om.

Har känt att jag varit dålig på att skriva, så det kanske blir mer att läsa per gång. Apropå Per så är Pelle i Lkpg på hockey med kompisarna. Lite tråkigt men samtidigt lite skönt, att vara ensam är jätteskönt ibland, jag tycker man har ett väldigt behov av det! För idag har det verkligen gått i ett, har nästan inte varit ensam nåt idag, kanske bara 2 timmar... Igår kväll gick jag över till M för att fråga om hon kunde tänka sig att klippa mig idag och det kunde hon så vi bestämde att jag skulle komma över till henne vid 10 imorse. Egentligen lurade jag inte mig själv, visste att jag inte skulle palla klockan 10 min enda lediga dag *s* Var hos henne vid 10.30 ungefär, gick direkt ur sängen haha. Myste lite med lilla T, han har blivit så stor och är såå söt! Måste ta rätt på lite bilder så ni får se det lilla underverket!

Hursomhaver började M att klippa och vi pratade och pratade. Inte klokt vad mycket hår det blev! Massa gyllene lockar, jag sa till M att hon skulle sälja dem till en perukmakare *s* Innan vi klippte var det en bra bit ner på ryggen, till skulderbladen kanske. Nu är det strax ovanför axlarna, som en page ungefär, det blev jättefint. M är så himla duktig, hon borde starta en skönhetssalong för hon är ju duktig på naglar och smink med! Iaf, kom från dem vid 11.50.

Paniik! Skulle träffa S vid 12 på stan för att käka lunch men det blev lite försenat. I vanlig ordning var jag iaf före :p Var så underbart att träffa S igen, hon är så god och glad! Jag får en hel massa positiv energi av henne :) Härligt! Vi åt god mat (jag bakad potatis o S sallad). Tyvärr gick tiden alldeles för fort som vanligt, vinkade av S vid spånken och gick hemåt. Kom hem, satt och pulade lite vid datorn och sedan ringde M igen och frågade om jag inte kunde gå med henne och pojkarna ut, hon hade även hand om lille R så det är ju inte det lättaste att gå ut med tre småbarn själv, snarare omöjligt :p Verkade ganska jobbigt bara det att ha T och L i syskonvagnen *s* Lille R har ju humör och fick ett antal utbrott men som tur var gick de över rätt snart men kom åter, han ville inte gå hem och det kändes jobbigt både för mig och M :/

Jag hjälpte M upp med pojkarna och gick hem en snabbis sedan var Pelle och jag ner på stan och växlade pengar till resan. Med ens kändes det mycket mer verkligt att vi verkligen ska åka! Har som inte riktigt fattat det än :p Det kommer väl när man sitter på planet först. Nu sitter jag här med lite bra musik, lite naturgodis, ett glas cola light (vadå svullardag *s*) och känner mig rätt nöjd både med dagen och med livet i största allmänhet.

Inga större planer för de kommande dagarna, ska mest längta till resan :p De förberedelserna som är kvar är att jag kanske ska sola en gång till innan vi åker om jag nu hinner.. Köpa solkräm med och packa, sen är vi on our way!

Ha det gott alla sötnosar!
Kramar, eran Soffi